tisdag 8 april 2014

Att dela livet

Det var det vi gjorde och gör, men mindre nu än förut. Jag försöker att avskärma mig från dig för jag vet inte hur länge du kommer att finnas här. Hjälplösheten är total när det handlar om denna sjukdom. Finns ingenting jag kan göra annat än att titta på när den som jag har levt med så länge förvandlas.

Jag kommer att prata med dig även när du är borta. Självklart. Och de bästa svaren får man från sig själv. Naturligtvis. Nu är det en tyngd som vilar över oss båda och jag har föreslagit förut att vi kanske skulle flytta ifrån varandra, men det klarar vi heller inte. Allt är i gungning. Såsom det aldrig tidigare har varit. Inte under 30 år. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar