Ja om jag hade bestämt mig på riktigt för att ta livet av mig då 1973 när jag var 27 år och inte ville leva för att min mamma inte gjorde det. Om jag verkligen hade gjort detta då när jag hade chansen och världen hade kunnat gå vidare utan mig. Så mycket jag hade sluppit då.
Jag hade sluppit att föda två barn till, sluppit bli förälskad och ha det bra med min sambo i trettio år drygt. Sluppit att plågas nu när jag inte vet hur länge han kommer att leva. I dag dog namne till honom i cancer i samma ålder. Så gräsligt. Jag nämnde det naturligtvis inte för honom. Fast det stod i alla nyheter.
Men det går naturligtvis inte att tänka så. Självmord är inte möjligt, särskilt inte sedan jag gick igenom detta så tidigt i mitt liv och överlevde det. Det enda som finns är att leva och leva så långt det går, ända in i intigheten.
Jag hade sluppit att föda två barn till, sluppit bli förälskad och ha det bra med min sambo i trettio år drygt. Sluppit att plågas nu när jag inte vet hur länge han kommer att leva. I dag dog namne till honom i cancer i samma ålder. Så gräsligt. Jag nämnde det naturligtvis inte för honom. Fast det stod i alla nyheter.
Men det går naturligtvis inte att tänka så. Självmord är inte möjligt, särskilt inte sedan jag gick igenom detta så tidigt i mitt liv och överlevde det. Det enda som finns är att leva och leva så långt det går, ända in i intigheten.
Läser och läser och undrar hur många som har det så här. Cancer är ett plågsamt långsamt utdraget avslut. Liksom ett svagt hjärta kan vara. Har mist en make och sitter nu i en liknande båt. Själv ville jag dö ung, kändes tryggt att mor och far skulle vara där i slutet. När livskamraten lämnar en blir det så tomt, så fruktansvärt tomt i huset. I livet.
SvaraRaderaJo det är nog rätt många. Skriver om hur man ska gå vidare. Kanske blir det en bok till slut, tycker det behövs när det finns så många böcker från de som har dött i cancer och glada historier av de som inte dött i denna sjukdom. Behövs en bok om hur man går vidare, som efterlevande. Allt man gör är ett avsked från det liv som har levts varje sak som jag tar bort, som har tillhört min döde sambo, och alla förändringar också som jag gör, som att jag ska reparera huset och inte har honom att fråga, utan måste bestämma själv.
Radera