onsdag 3 september 2014

Ett förlorat liv

Där finns ett helt liv förlorat och det spelar ingen roll att älsklingen inte är död. Han lever inte heller som förut. Vår relation är knappt märkbar längre. Men han ska försöka sova här en enda natt senare i veckan. Vi får se hur det går. Då ska han själv ge sig droppet för natten.

Men även relationerna till andra familjemedlemmar överskuggas av detta. Jag märker det tydligt när en son är på besök med en av mina sonsöner. Vi har inte samma förhållande längre till varandra och måste återigen bygga upp något nytt. Något mer vuxet emellan oss. Och samtidigt måste han vara pappa till sin son. Allt befinner sig i ett mellanstadium. Åtminstone är det så för mig. Allt svävar och ingenting är på riktigt. För vem vet vad som händer i morgon?

Sonen tog ned delar av den trädkoja, som hans far har byggt åt honom. En del plankor var ruttna efter så många år och behöver bytas ut. Han byter dem nog nästa vår. För då är det dags för hans son att klättra upp i kojan. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar